Moroten – symbolen för det oanvändbara uttrycket nyttig

Du själv äter väl alltid nyttigt!

Kategori: Näring

En vanlig föreställning om mig som jag är trött på. Inte för att jag antas vara mån om vad jag stoppar i mig – för det är jag såklart. Utan för det oanvändbara uttrycket nyttig. Vad betyder det?   Jag tycker inte det går att göra en kategorisk indelning i nyttig och onyttig. Vad som är bra att äta beror på så många olika saker; för vem, för vad (näringsinnehåll, energiinnehåll, kolhydrattyp, fettkvalitet), i vilka mängder, tillsammans med vad, på vilket sätt den är tillagad, när du äter den...

Jag låter ofta moroten symbolisera komplexiteten. Är morötter nyttiga eller inte? Självklart nyttiga, anser de flesta. Råa ar väl okej men det blir för snabb blodsockerhöjning om man äter dem kokta menar GI-förespråkare (jo de finns fortfarande). Nej, grönsaker som växer under jord ska man undvika, menar LCHF-anhängare. Man klassificerar alltså en råvara baserat på kolhydratmängd och kolhydrattyp vilket är en snäv definition av nyttighetsbegreppet. Moroten innehåller även rikligt med betakaroten, som är ett förstadium till A-vitamin. A-vitamin har en rad viktiga funktioner i kroppen som är betydelsefulla för bland annat synen, skelettet och immunförsvaret. Betakaroten i sig självt är en kraftfull antioxidant som skyddar oss mot skador från reaktiva syreföreningar.

Moroten är alltså en källa till stärkelse (den vanligaste kolhydratkällan i kosten). Och blodsockret höjs snabbare om du äter kokta morötter jämfört med råa eftersom stärkelsenedbrytningen påbörjas i och med kokningen. Men eftersom kolhydratinnehållet i en morot är så litet 4,5-6 gram (räcker för 2 minuters löpning) så ger det en försumbar effekt på blodsockret oavsett tillagning. Samtidigt blir näringsutbytet delvis bättre i den kokta moroten jämfört med i den råa. Vi far i oss mer betakaroten om vi äter kokta morötter än råa.

För att göra det hela ännu mer komplext så är Betakaroten och A-vitamin fettlösliga, de behöver med andra ord fett for att kunna tas upp, transporteras och lagras. Att äta en morot tillsammans med fett, exempelvis morotsstavar med dipp, gör därför att vi bättre tillgodogör oss vitaminet. Fett fördröjer dessutom upptaget av näringsämnen (eftersom fet mat dröjer kvar längre i magsäcken). Så även kokta morötter får en långsammare och måttligare blodsockerhöjning om de äts tillsammans med fett.

Vi äter inte näringsämnen, inte heller råvaror. Vi äter mat. En rå morot för sig själv ger alltså väldigt begränsat med energi OCH näring. Den duger inte att träna på.  Men i en måltid är den en bra grönsak. Rå som tillagad.


Bloggat av

Linda Bakkman

Linda Bakkman är Näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap. Linda arbetar med forskning, undervisning och kostrådgivning, det senare för flera av Sveriges mest framgångsrika idrottare. Nedan kan du se de tre senaste inläggen hon gjort på bloggen.


Att vara vegetarian är ett beslut med konsekvenser. Det handlar inte, som många tror, bara om att utesluta vissa livsmedelskategorier. Det handlar minst lika mycket om att välja till. Vad skall du ersätta med istället om du väljer bort kött och fisk för att det skall bli en fullvärdig, näringsrik kost?

Du själv äter väl alltid nyttigt!

Jag lovar att även den mest inbitne bönskeptiker blir omvänd av dessa recept. De är definitivt ett par av de recept jag är mest nöjd med av alla recept jag hittills skapat! Barnen älskar dem även om de annars inte är så förtjusta i bönor. 15 gram protein i varje.