Aminosyror

Aminosyror är organiska ämnen som kombineras och blir till proteiner. Aminosyror används för att tillverka proteiner som bl a hjälper kroppen att smälta mat, växa och reparera vävnad. Aminosyror består av kol, väte, syre, kväve och i vissa fall även svavel. De kan delas in i essentiella och icke-essentiella aminosyror. Trots att uttrycket ”protein” myntades redan 1838 finns det fortfarande mycket som är oklart hos forskarna kring hur olika proteiner och aminosyror fungerar och samspelar.

Uppbyggnad av proteiner

Proteiner består av en kedja av aminosyror som kan vara allt från 50 till flera tusen syror långa. Eftersom det finns 20 olika aminosyror som kan återkomma i samma kedja blir kombinationsmöjligheterna närmast oändliga. Det finns även kortare kedjor av aminosyror som kallas för peptider. Ordningen av aminosyror i kedjan bestämmer hur proteinet ser ut och vilken funktion det får i kroppen.

Inne i våra cellers kärnor finns generna, som i sin tur är uppbyggda av DNA. Generna fungerar som en stor databank som tillhandahåller information om hur aminosyrorna ska bindas samman. Tillverkningen av proteiner sker utanför cellkärnan i strukturer som kallas för ribosomer.

För att framgångsrikt skapa proteiner behöver alla aminosyror som behövs finnas på plats samtidigt. Nio aminosyror behöver tillföras till kroppen från vår kost; de essentiella aminosyrorna. De övriga finns i kroppen förutsatt att man tillför tillräckligt med protein genom sin kost.

9 aminosyror av 20 är essentiella

Essentiella aminosyror

Essentiella aminosyror kan inte skapas i kroppen, vi behöver få i oss dem genom det vi äter. De nio essentiella aminosyrorna är histidin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, tryptofan, treonin och valin.

Icke-essentiella aminosyror

Icke-essentiella aminosyror är de som kroppen kan producera även när vi inte får i oss dem genom vår kost. De Icke-essentiella aminosyrorna är alanin, arginin, asparagin, asparaginsyra, cystein, glutamin, glutaminsyra, glycin, ornitin, prolin, serin och tyrosin.

Förkortningar och bokstavssymboler

Aminosyror förkortas ofta till tre bokstäver eller en bokstavssymbol.

Aminosyra

Förkortning

Bokstavssymbol

Alanin

Ala

A

Arginin

Arg

R

Asparagin

Asn

N

Asparaginsyra

Asp

D

Cystein

Cys

C

Glutamin

Gln

Q

Glutaminsyra

Glu

E

Glycin

Gly

G

Histidin

His

H

Isoleucin

Ile

I

Leucin

Leu

L

Lysin

Lys

K

Metionin

Met

M

Fenylalanin

Phe

F

Prolin

Pro

P

Serin

Ser

S

Treonin

Thr

T

Tryptofan

Trp

W

Tyrosin

Tyr

Y

Valin

Val

V

Vad gör de olika aminosyrorna?

Här följer några få exempel på vad några aminosyror gör i kroppen.

Arginin

Arginin kan omvandlas till kväveoxid som t ex medverkar i regleringen av spänningen i blodkärlens väggar.

Glutamin

Glutamin hjälper till att reglera pH-värdet i kroppen. Det kan också omvandlas till signalämnet GABA.

Glutaminsyra

Glutaminsyra fungerar som ett signalämne i hjärnan och behövs för att bilda glutation, en antioxidant. Glutaminsyra i form av glutamat (salt av glutaminsyra, E620-E625) används som smakförstärkare i livsmedelsindustrin och även till t ex aromatkrydda.

Glycin

En av glycinets roller är att vara signalämne i hjärnan. Det kan också omvandlas till kreatin. Kreatin i form av kreatinfosfat ger musklerna energi vid hårt arbete.

Histidin

Histidin kan bli till histamin, ett ämne som ökar magsäckens bildning av saltsyra och finns i stor mängd när man får allergiska reaktioner. Histamin kan orsaka rodnad och klåda i hud och slemhinnor.

Lysin

Lysin kan transformeras till ämnet karnitin. Karnitin flyttar fria fettsyror in i cellerna så att de kan förbrännas till energi.

Metionin

Metionin är nödvändig för att bilda kreatin, kolin och glutation. Dessa ämnen har i sin tur andra funktioner i kroppen, t ex behövs kolin för att tillverka signalämnet acetylkolin.

Tryptofan

Tryptofan kan bli till serotonin, ett signalämne som bl a påverkar vårt stämningsläge. Mat som har ett högt innehåll av kolhydrater ökar tillförseln av tryptofan till hjärnan. Tillförseln stimulerar till en ökad bildning av serotonin.

Fullkornsbröd och valnötter

Proteinkvalitet

Begreppet ”proteinkvalitet” beskriver hur bra innehållet av essentiella aminosyror överensstämmer med kroppens behov. Animaliska livsmedel har högre proteinkvalitet än vegetabiliska livsmedel, men mängden aminosyror kan ändå bli tillräcklig med livsmedel som har låg proteinkvalitet. Det förutsätter dock att man vet hur de ska kombineras.

Aminosyror som vegetarian eller vegan

Att få i sig tillräckligt mycket protein som vegetarian eller vegan är oftast inte ett problem, förutsatt att man är medveten om hur man bör kombinera och variera sin kost. Vuxna lakto- och lakto-ovo-vegetarianer tenderar att få i sig tillräckligt med protein som även är av bra kvalitet, eftersom mjölk och ost ingår i kosten. Om man äter en kost som enbart består av vegetabilier behöver man äta livsmedel som kompletterar varandra för att uppnå rätt blandning av aminosyror.

Vuxna veganer bör äta baljväxter och fullkorn varje dag, gärna också olika typer av nötter och frön. Sojabönan har lite högre proteinkvalitet än andra baljväxter, vilket gör att sojabaserade livsmedel kan vara ett bra veganskt alternativ till kött, fisk, mjölk och ost. Barn som växer har ett högre behov av protein per kilogram kroppsvikt än vuxna, därför behöver proteinintaget planeras noggrannare om de äter en vegetarisk eller vegansk kost.

MittVal VEGETARIAN kosttillskott

Kosttillskott för vegetarianer

 

MittVal VEGETARIAN är ett kosttillskott som innehåller vitaminer och mineraler som man kanske inte får i sig tillräckligt mycket av som vegetarian eller vegan. Som vegetarian kan det vara bra att veta att MittVal VEGETARIAN inte innehåller något med animaliskt ursprung.

Kosttillskott med protein eller specifika aminosyror

Många som tränar tar kosttillskott med protein eller aminosyror för att få maximala resultat. Man bör dock även tänka på att äta nog med kalorier i form av fett och kolhydrater. När man inte får i sig tillräckligt mycket fett och kolhydrater finns risken att proteinet används som energikälla istället för att utveckla muskler.

MittVal SPORT kosttillskott

Kosttillskott för de som tränar

 

MittVal SPORT är ett kosttillskott som passar de som tränar regelbundet. Tillskottet innehåller bl a magnesium, selen, C-vitamin och E-vitamin. MittVal SPORT innehåller även vitamin B6 (pyridoxin).

Fler artiklar om näring: