Det är svårt att ge kostråd på befolkningsnivå

Det är svårt att ge kostråd på befolkningsnivå

För några dagar sedan presenterade Livsmedelsverket sina förslag till uppdaterade kostråd, med omsorg om hälsa och miljö. Vid en första anblick tycks det mesta är sig likt men redan vid den första punkten tycker jag man illustrerar komplexiteten i uppdraget. Det är svårt att ge kostråd till en hel befolkning.

KATEGORI: Övrigt

Mina senaste blogginlägg har handlat om hur många aspekter det finns att beakta när man väljer mat (smak, näring, tid, miljö, hälsa, pris, mättnad etc. ) När Livsmedelsverket presenterar sina förslag till uppdaterade kostråd så vägs miljöhänsyn in på ett nytt sätt. Tillsammans med ett tydligare avståndstagande från socker, raffinerade kolhydrater och salt hör det till de största förändringarna. Det viktigaste, och likväl det svåraste, framgår redan av första punkten; Ät lagom mycket. Hur mycket är lagom? Och hur vet man det? Detta kan också utläsas som en viktig brasklapp; eftersom energi och framförallt kolhydratbehovet är starkt kopplat till vår aktivitetsnivå så är det svårt att ge generella och allmänna råd beträffande dem.

Skall man ge kostråd på befolkningsnivå kan man inte bortse från att 50% av befolkningen är överviktig och måste rekommenderas en kost som medför ett lägre energiinnehåll. Dessa generella råd blir missvisande för högenergiförbrukare så som idrottare och aktiva barn och ungdomar. Vi vet att protein mättar mest per kilokalori, samtidigt så är det inte miljömässigt eller solidariskt försvarbart att rekommendera ett högre intag av kött (och animaliska produkter).

Jag tror vi måste gå ifrån generella kostråd och börja målgruppsanpassa dem för att nyansera debatten och förbättra folkhälsan.

Det nya förslaget:

• Ät lagom mycket.
• Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet.
• Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök.
• Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa.
• Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt.
• Välj fullkorn i stället för vitt mjöl.
• Välj magra, osötade mejeriprodukter.
• Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och Nyckelhålsmärkta smörgåsfetter.
• Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk.
• Minska på saltet, men använd joderat salt.

Livsmedelsverkets nuvarande 5 kostråd:

  • Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
  • Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
  • Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
  • Ät fisk ofta, gärna två-tre gånger i veckan.
  • Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

Bilden (som är helt orelaterad till innehållet bortsett från att den innehåller ett traditionellt motsatsförhållande) på mitt tvättstugefönster. Färska kryddor skördade i köksträdgården samma dag som adventsljusstaken åkte fram! Glad advent!


Bloggat av

LINDA BAKKMAN

Linda Bakkman är Näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap. Linda arbetar med forskning, undervisning och kostrådgivning, det senare för flera av Sveriges mest framgångsrika idrottare. Nedan kan du se de tre senaste inläggen hon gjort på bloggen.


Har du en fruktskål på bordet jämte vasen med tulpaner? Tycker du att både frukten och blommorna ”vissnar” snabbt? Tänker du att juicen du pressar innehåller likvärdigt med vitamin som frukten? Ett blogginlägg om hur du bäst förvarar frukt och grönt för bättre hållbarhet, smak och näring.

Associerar du raw food med näringsrikt, fräscht och hälsosamt? Vid tillagning och varmhållning påverkas näringsinnehållet i råvaran. Men det behöver inte nödvändigtvis bli sämre. Näringsförluster kan ske i olika omfattning, av olika anledningar och beror på näringsämnets känslighet. Men näringsutbytet kan också öka med tillagning. Beroende på vilken råvara vi använder och vilket näringsämne vi är ute efter så kan vi maximera näringsutbytet med rätt val av tillagningsmetod.

Många uttrycker en oro för att mycket av näringsvärdet förloras när vi hettar upp och fryser mat. Samtidigt skall vi komma ihåg att samma utveckling gett oss en möjlighet att få tillgång till de flesta råvaror året om. Det finns emellertid en del enkla tips för hur vi bör behandla vår mat för att få ut maximalt med näring. Färskt och rått är inte alltid bäst! Näringsmässigt kan det till och med vara bättre med fryst!