Det finns andra sätt att fira än med sötsaker – och socker kan betyda olika saker

Det finns andra sätt att fira än med sötsaker – och socker kan betyda olika saker

Ni som följer bloggen har kanske läst hur jag ondgör mig över kalasen där 7-åringar får i sig en tredjedel av dagens energibehov från socker. Vad menar vi när vi säger 'socker' och finns det några alternativ när man skall fira? Är frukt jämförbart med godis?

Hos oss är det kalastider. 5-årskalaset för två veckor sedan följdes upp med bröllop förra helgen och nu till helgen blir det 7-årskalas. Festligt, roligt, men inte nödvändigtvis mängder av socker.

Det kommer att finnas tårta jämte smoothies, fruktfat och grönsaksstavar att dippa vid helgens kalas. Men annars ligger fokus på aktivitet snarare än sötsaker. Kluriga övningar, fysiska utmaningar och samarbetskrävande lekar hoppas vi skall göra det minnesvärt. 7-åringen protesterade inte alls, utan tyckte det var en superrolig idé, när jag föreslog små presentpåsar istället för godispåsar som final. Studsboll, suddgummin, spelkulor och hopprep väntar i guldpåsar som jubilaren själv skall dekorera ikväll.

Forskning visar att europeiska barn äter tre hekto sockerrika livsmedel per dag och får sammanlagt i sig ett hekto sockerarter. Intaget av sockerrika livsmedel, som exempelvis godis, kakor och läsk, är högt alla veckodagar, för att öka på fredagen och kulminera under helgen. Samtidigt varierar inte barnens totala energiintag mellan veckans dagar vilket tyder på att helgens sockerintag sker på bekostnad av näringsrik mat. För svenska barn motsvarar sockerintaget 22 procent av det totala energiintaget! Rekommendationen är att max 10 % av vårt energibehov kan täckas av socker för att inte överstiga energiintaget eller drabbas av näringsbrist.

I detta sammanhang avses tillsatt socker eller renframställda sockerarter, dvs allt socker som inte förekommer naturligt i livsmedlet. (Tittar man in internationella sockerrekommendationer (WHO) inkluderas förutom tillsatt socker även naturligt förekommande socker från fruktråvaran i fruktdrycker). Det är INTE samma sak som, varav sockerarter” på näringsdeklarationen. Detta är förvirrat för de flesta och jag skall försöka reda ut begreppen.

Som exempel är det likvärdigt med sockerarter i juice som i saft och läsk (cirka 9 %) och därmed lika energirikt. Med begreppet ”varav sockerarter” på näringsdeklarationen så avses summan av små sockerarter (mono- och disackarider) så som bland annat druvsocker, fruktsocker, vanligt strösocker och mjölksocker. Det betyder dock inte att socker är tillsatt.

Är ingen sockerart tillförd står det ofta ”utan tillsatt socker” eller ”osockrad”. Det betyder alltså inte att produkten är sockerfri. Socker kan, som i fallet med juicen, finnas naturligt i form av druvsocker och fruktsocker från fruktråvaran. Juice får, per definition, inte innehålla något tillsatt socker utan bara frukt-/bär-/grönsakssaft. Deklareras däremot “Sockerfri” betyder det att livsmedlet inte innehåller någon sockerart, varken tillförd eller naturligt. Däremot kan andra sötningsmedel finnas.

Men är då frukten ett bättre alternativ än godiset undrar kanske någon!? Frukt, bär och juice är faktiskt de största källorna till enkla sockerarter i vår kost. Den stora skillnaden är väl framförallt att frukt och grönt är mindre koncentrerad på sockerarter än godiset men framförallt att den innehåller näring i form av vitaminer, mineraler antioxidanter och även fiber!

 

 

1 äpple 125gram

125 gram godis

Sockerarter (g)

13

84

Fiber (g)

2,3

0

C-vitamin (mg)

15

0

E-vitamin (mg)

0,3

0

Kalium (mg)

136

7,5

Folsyra (ug)

2,5

1,3

 

 

 


Bloggat av

LINDA BAKKMAN

Linda Bakkman är Näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap. Linda arbetar med forskning, undervisning och kostrådgivning, det senare för flera av Sveriges mest framgångsrika idrottare. Nedan kan du se de tre senaste inläggen hon gjort på bloggen.


Har du en fruktskål på bordet jämte vasen med tulpaner? Tycker du att både frukten och blommorna ”vissnar” snabbt? Tänker du att juicen du pressar innehåller likvärdigt med vitamin som frukten? Ett blogginlägg om hur du bäst förvarar frukt och grönt för bättre hållbarhet, smak och näring.

Associerar du raw food med näringsrikt, fräscht och hälsosamt? Vid tillagning och varmhållning påverkas näringsinnehållet i råvaran. Men det behöver inte nödvändigtvis bli sämre. Näringsförluster kan ske i olika omfattning, av olika anledningar och beror på näringsämnets känslighet. Men näringsutbytet kan också öka med tillagning. Beroende på vilken råvara vi använder och vilket näringsämne vi är ute efter så kan vi maximera näringsutbytet med rätt val av tillagningsmetod.

Många uttrycker en oro för att mycket av näringsvärdet förloras när vi hettar upp och fryser mat. Samtidigt skall vi komma ihåg att samma utveckling gett oss en möjlighet att få tillgång till de flesta råvaror året om. Det finns emellertid en del enkla tips för hur vi bör behandla vår mat för att få ut maximalt med näring. Färskt och rått är inte alltid bäst! Näringsmässigt kan det till och med vara bättre med fryst!