Idrottarens näringsmässiga utmaningar

Idrottarens näringsmässiga utmaningar

KATEGORI: Prestation , Näring

Som idrottare har man ofta en högre energiförbrukning än gemene man. Näringsbehovet ökar emellertid inte i proportion till ökat energibehov. Det gör att idrottaren, så länge energibehovet tillgodoses med varierad näringsrik kost, har goda förutsättningar att få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Tillskott av vitaminer och mineraler medför inga prestationsfördelar såvida det inte föreligger någon brist. 
Samtidigt erfar flera idrottare flera praktiska utmaningaratt täcka sitt näringsbehov. Om man lägger mycket tid på träning blir det tex mindre tid över att förbereda och inta näringsmässiga måltider. Man kanske vistas i miljöer så som idrottsanläggningar eller på resande fot till och från träningsplatsen där utbudet av näringsrika alternativ är begränsat.

Rent fysiologiskt finns det också en del utmaningar att beakta så som minskad absorption av vissa näringsämnen när blodet lokaliseras till muskulaturen (för att syresätta den) istället för till mag-tarmkanalen. Ökad utsöndring; vilket framförallt gäller mineralförluster i och med svettning, vilket blir extra påtagligt om man tränar i varma miljöer eller inomhus. Förhöjda behov på grund av de biokemiska anpassningarna till träningen så som muskeltillväxt, fler blodkärl och ökad halt förbrännande enzymer.

Det kan alltså finnas anledning att vara extra noga med intaget av vissa vitaminer och mineraler. I de kommande blogginläggen tänkte jag uppehålla mig vid några av dessa näringsämnen. Först ut är järn;
Järn
Många idrottare, speciellt kvinnor, har till exempel järnbrist. Järnbehovet är förhöjt (enligt vissa studier så mycket som 70 procent bland uthållighetsidrottare, framförallt löpare).  Järnbrist, anemi, kan inverka negativt på såväl arbetskapacitet och muskelfunktion som  nerv- och  immunsystem. 
Järntillskott ökar dock den fysiska prestationsförmågan endast om det föreligger en hemoglobinsänkning beroende på järnbrist, och idrottare med normal järnstatus behöver inte tillskott. Vid normal blandkost finns ett tydligt samband mellan energi- och järninnehåll, således är det inte ovanligt att järnbrist beror på för lågt energiintag. Funderar du på om du har järnbrist kan du enkelt be din husläkare att med ett blodprov kolla din järnstatus.
Läs gärna ett tidigare blogginlägg om Myter och Sanningar kring järn www.mittval.se/blogg/news-single/artikel/myter-och-sanningar-om-jarn/


Bloggat av

LINDA BAKKMAN

Linda Bakkman är Näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap. Linda arbetar med forskning, undervisning och kostrådgivning, det senare för flera av Sveriges mest framgångsrika idrottare. Nedan kan du se de tre senaste inläggen hon gjort på bloggen.


Har du en fruktskål på bordet jämte vasen med tulpaner? Tycker du att både frukten och blommorna ”vissnar” snabbt? Tänker du att juicen du pressar innehåller likvärdigt med vitamin som frukten? Ett blogginlägg om hur du bäst förvarar frukt och grönt för bättre hållbarhet, smak och näring.

Associerar du raw food med näringsrikt, fräscht och hälsosamt? Vid tillagning och varmhållning påverkas näringsinnehållet i råvaran. Men det behöver inte nödvändigtvis bli sämre. Näringsförluster kan ske i olika omfattning, av olika anledningar och beror på näringsämnets känslighet. Men näringsutbytet kan också öka med tillagning. Beroende på vilken råvara vi använder och vilket näringsämne vi är ute efter så kan vi maximera näringsutbytet med rätt val av tillagningsmetod.

Många uttrycker en oro för att mycket av näringsvärdet förloras när vi hettar upp och fryser mat. Samtidigt skall vi komma ihåg att samma utveckling gett oss en möjlighet att få tillgång till de flesta råvaror året om. Det finns emellertid en del enkla tips för hur vi bör behandla vår mat för att få ut maximalt med näring. Färskt och rått är inte alltid bäst! Näringsmässigt kan det till och med vara bättre med fryst!