Protein livet igenom

Protein livet igenom

I senaste numret av Nordisk Nutrition så är temat protein. Många lever med villfarelsen ju mer protein desto större muskelmassa och proteintillskott är en mångmiljard-industri.

KATEGORI: Barn , Alla , Mat , Hälsa

Det förklarar professor Leif Hambraeus delvis med svårigheterna att väga in i vilken utsträckning kroppen anpassar sig till de energikällor vi ger den. Vår kropp har en otrolig förmåga att anpassa sig till de bränslekällor vi förser den med. Som jag tidigare skrivit om här i bloggen så bidrar protein normalt sett väldigt lite till energiomsättningen i vila, men om man har ett högt proteinintag så använder vi oss mer av protein för vår energiförsörjning.

Samtidigt minskar då utnyttjandet av andra bränslekällor så som fett och kolhydrat. Kroppen prioriterar alltid energiförsörjning framför muskelbyggnad!Normalkosten innehåller ca 1 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. En styrkeidrottare kan behöva upp mot 1.8 gram per kilo kroppsvikt och dag för maximal muskel- och styrketillväxt. Hambraeus visar en tabell där det framgår att vid högproteinkost (2,5 g protein per kilo kroppsvikt och dag) leder till en kroppsegen kolhydratproduktion på hela 100 gram per dag för att säkerställa blodsockernivåerna och energiförsörjningen.  Proteinintaget är sällan den begränsande faktorn när det gäller muskelbyggnad utan bristen på träning och totalt energibehov begränsar!

Protein blir särskilt viktigt för lågenergiförbrukare och äldre för att bibehålla muskelmassa, styrka och koordination. Normalt sett startar vår muskelproteinnedbrytning redan i 30-årsåldern. Träning och tillräckligt med protein är viktigt för att motverka denna nedbrytning.När det gäller små barn så har de ett högt proteinbehov, i likhet med styrkeidrottaren, per kilo kroppsvikt. Proteinbrist är emellertid inget problem i västvärlden utan istället visar forskning att barn som har ett högt proteinintag ofta får en högre andel kroppsfett när de bli äldre.


Bloggat av

LINDA BAKKMAN

Linda Bakkman är Näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap. Linda arbetar med forskning, undervisning och kostrådgivning, det senare för flera av Sveriges mest framgångsrika idrottare. Nedan kan du se de tre senaste inläggen hon gjort på bloggen.


Har du en fruktskål på bordet jämte vasen med tulpaner? Tycker du att både frukten och blommorna ”vissnar” snabbt? Tänker du att juicen du pressar innehåller likvärdigt med vitamin som frukten? Ett blogginlägg om hur du bäst förvarar frukt och grönt för bättre hållbarhet, smak och näring.

Associerar du raw food med näringsrikt, fräscht och hälsosamt? Vid tillagning och varmhållning påverkas näringsinnehållet i råvaran. Men det behöver inte nödvändigtvis bli sämre. Näringsförluster kan ske i olika omfattning, av olika anledningar och beror på näringsämnets känslighet. Men näringsutbytet kan också öka med tillagning. Beroende på vilken råvara vi använder och vilket näringsämne vi är ute efter så kan vi maximera näringsutbytet med rätt val av tillagningsmetod.

Många uttrycker en oro för att mycket av näringsvärdet förloras när vi hettar upp och fryser mat. Samtidigt skall vi komma ihåg att samma utveckling gett oss en möjlighet att få tillgång till de flesta råvaror året om. Det finns emellertid en del enkla tips för hur vi bör behandla vår mat för att få ut maximalt med näring. Färskt och rått är inte alltid bäst! Näringsmässigt kan det till och med vara bättre med fryst!