Söt som socker – om sockerkonsumtion och sockersöta alternativ

Söt som socker – om sockerkonsumtion och sockersöta alternativ

KATEGORI: Näring , Mat , Hälsa

Fredag och fredagsmys! Fredagsmys är i många hushåll förknippat med socker i stora mängder. Europeiska barn äter tre hekto sockerrika livsmedel per dag och får sammanlagt i sig ett hekto sockerarter, det visar en omfattande europeisk studie vars svenska del leds från Göteborgs universitet. Av resultaten framgår att intaget av sockerrika livsmedel, som exempelvis godis, kakor och läsk, är högt alla veckodagar, för att öka på fredagen och kulminera under helgen. Samtidigt varierar inte barnens totala energiintag mellan veckans dagar vilket tyder på att helgens sockerintag sker på bekostnad av näringsrik mat. För svenska barn motsvarar sockerintaget 22 procent av det totala energiintaget!

Samtidigt som sockerintaget är extremt högt så tar debatten om sötningsmedel fart igen med anledning av en färsk artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature den 17 september. Nyheten är fyndet att sötningsmedel kan påverka bakteriefloran i tarmen vilket indirekt, i motsats till vad man hittills hävdat, kan påverka blodsockret. Sambandet mellan bakteriefloran i matsmältningskanalen och blodsockerreglering är relativt outforskat och studien förefaller välgjord, men fynden behöver naturligtvis bekräftas.

Sockerfritt betyder inte energifritt.

Sötningsmedel i olika former används ofta som alternativ till socker. Anledningarna är flera men vanligast är att man vill hålla energiintaget nere i produkten. När sockret minskas, eller helt tas bort från en produkt, skall man ersätta sötma och smak men även sockrets vikt eller bulkvolym. Om en produkt innehåller 10 gram socker per 100 gram produkt och man tar bort sockret, så blir den nya produkten energifattigare bara under förutsättning att det man tillför har ett lägre energiinnehåll än socker. Det får man vid exempelvis light-läsk, där sockrets vikt ersätts med vatten och ett icke-energigivande sötningsmedel. Det finns både icke-syntetiska (”naturliga”) och syntetiska sötningsmedel som är att betrakta som icke-energigivande. Ett exempel på ett icke-syntetiskt sötningsmedel är stevia, som är ungefär 300 gånger sötare än socker. Till de syntetiska sötningsmedlen räknas bland annat aspartam, sukralos och sackarin, ofta flera hundra gånger sötare än vanligt socker. Även om dessa sötningsmedelinnehåller energi så innebär det i praktiken oftast en kalorireduktion eftersom det behövs så otroligt lite för att uppnå motsvarande sötma.

Om man bara tar bort sockret utan att ersätta det så får man inte per automatik en energifattigare produkt. Ett sådant exempel ät tex sockrade cornflakes, som innehåller lika mycket energi per 100g som vanliga, osötade cornflakes. Anledningen är att majsstärkelsen i sig ärren kolhydrat som innehåller lika mycket energi som sockret.

Andra tänkbara skäl att använda skäl att använda sötningsmedel kan vara att man vill söta med något icke kariesframkallande (så som i exempelvis tandkräm, tuggummi eller halstabletter) . Då använder man sockeralkoholer så som Xylitol och sorbitol. Dessa är nästan lika energirika som vanligt socker (sackaros), druvsocker eller fruktsocker. Produkter där sockret ersatts med sockeralkoholer innebär alltså ingen självklar energibesparing.

Jag får ofta frågor i stil med ”Vad skall man välja; vanlig cola eller cola-light (aspartamsötad)”. Om jag måste ge ett kort svar blir det oftast att man skall begränsa sitt intag av cola. Dricker man en läsk vid enstaka tillfällen fungerar det bra med vanlig läsk. Socker är inget gift. Problemet blir om man har en hög konsumtion (och det tycker jag inte man skall ha av läsk i någon form). Om vi vänjer oss vid att mat och dryck skall smaka sött så leder det till problem. Mitt råd lyder alltså; begränsa konsumtionen av söta drycker, oavsett om det är socker eller sockersöta alternativ.

Hemma hos oss finns det inslag av vanligt socker vid kvällens fredagsmys, men vi nöjer oss med litegrann!


Bloggat av

LINDA BAKKMAN

Linda Bakkman är Näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap. Linda arbetar med forskning, undervisning och kostrådgivning, det senare för flera av Sveriges mest framgångsrika idrottare. Nedan kan du se de tre senaste inläggen hon gjort på bloggen.


Har du en fruktskål på bordet jämte vasen med tulpaner? Tycker du att både frukten och blommorna ”vissnar” snabbt? Tänker du att juicen du pressar innehåller likvärdigt med vitamin som frukten? Ett blogginlägg om hur du bäst förvarar frukt och grönt för bättre hållbarhet, smak och näring.

Associerar du raw food med näringsrikt, fräscht och hälsosamt? Vid tillagning och varmhållning påverkas näringsinnehållet i råvaran. Men det behöver inte nödvändigtvis bli sämre. Näringsförluster kan ske i olika omfattning, av olika anledningar och beror på näringsämnets känslighet. Men näringsutbytet kan också öka med tillagning. Beroende på vilken råvara vi använder och vilket näringsämne vi är ute efter så kan vi maximera näringsutbytet med rätt val av tillagningsmetod.

Många uttrycker en oro för att mycket av näringsvärdet förloras när vi hettar upp och fryser mat. Samtidigt skall vi komma ihåg att samma utveckling gett oss en möjlighet att få tillgång till de flesta råvaror året om. Det finns emellertid en del enkla tips för hur vi bör behandla vår mat för att få ut maximalt med näring. Färskt och rått är inte alltid bäst! Näringsmässigt kan det till och med vara bättre med fryst!