Barn är inte små vuxna när det gäller behov av energi och näring

Barn är inte små vuxna när det gäller behov av energi och näring

Efter dagar av matvägran tycks han plötsligt inte ha någon botten. Barn har ett periodvis högt energibehov (ca tre gånger högre än en vuxens per kilo) för att möjliggöra tillväxt. Det kan gå dagar som de inte växer alls för att sedan skjuta i höjden över natten. Kostrekommendationer till barn varierar betydande mellan olika europeiska länder och vilar på en betydligt svagare vetenskaplig grund än råden som riktar sig till vuxna. I Sverige ser kostråden för barn över 2 år i princip likadana ut som för vuxna.

I flera dagar har min annars så matglade yngste son knappt ätit någon mat alls. Det finns inga symptom på sjukdom som kan förklara varför han petar i maten och tycks aptitlös. Så plötsligt, i morse, så hann jag knappt vända mig om och hjälpa dottern att skiva frukt på hennes gröt förrän 2-åringen slukat både sin egen gröt och min, därefter bad han om en macka! Kanske känner du igen fenomenet.

Barn är inte små vuxna, ändå utgår man ibland från det när man ger råd om näring och energi till våra minsta. De har en hög tillväxt och kroppssammansättning likväl som relativ organstorlek förändras över tid. Hjärnan, som står för bara två procent av kroppsvikten hos vuxna (men svarar för 19% av energiförbrukningen i vila), utgör hela 13 procent av vikten hos spädbarn. Vid två års ålder har hjärnan uppnått 80 procent av sin fulla storlek men kroppen bara 18 procent av sin fullgångna storlek.

För att växa och utvecklas på rätt sätt behövs mycket näring. Dessutom har barn mindre näringsdepåer och svårare att kompensera för en begränsad näringsförsörjning. Samtidigt är energibehovet lägre hos barn. Om man skall få i sig mycket näring på mindre mat krävs det att maten är näringstät.

Livsmedelsverkets undersökning av barns matvanor visar att svenska barn äter alldeles för mycket näringsfattiga livsmedel. Nästan en fjärdedel av energin kommer från godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Samtidigt äter de bara hälften så mycket frukt och grönt som rekommenderas (totalt 400g per dag). Om barnet ska få i sig alla näringsämnen kroppen behöver, utan att gå upp i vikt, finns det inte utrymme för dessa mängder näringsfattigt energiintag!


Bloggat av

LINDA BAKKMAN

Linda Bakkman är Näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap. Linda arbetar med forskning, undervisning och kostrådgivning, det senare för flera av Sveriges mest framgångsrika idrottare. Nedan kan du se de tre senaste inläggen hon gjort på bloggen.


Har du en fruktskål på bordet jämte vasen med tulpaner? Tycker du att både frukten och blommorna ”vissnar” snabbt? Tänker du att juicen du pressar innehåller likvärdigt med vitamin som frukten? Ett blogginlägg om hur du bäst förvarar frukt och grönt för bättre hållbarhet, smak och näring.

Associerar du raw food med näringsrikt, fräscht och hälsosamt? Vid tillagning och varmhållning påverkas näringsinnehållet i råvaran. Men det behöver inte nödvändigtvis bli sämre. Näringsförluster kan ske i olika omfattning, av olika anledningar och beror på näringsämnets känslighet. Men näringsutbytet kan också öka med tillagning. Beroende på vilken råvara vi använder och vilket näringsämne vi är ute efter så kan vi maximera näringsutbytet med rätt val av tillagningsmetod.

Många uttrycker en oro för att mycket av näringsvärdet förloras när vi hettar upp och fryser mat. Samtidigt skall vi komma ihåg att samma utveckling gett oss en möjlighet att få tillgång till de flesta råvaror året om. Det finns emellertid en del enkla tips för hur vi bör behandla vår mat för att få ut maximalt med näring. Färskt och rått är inte alltid bäst! Näringsmässigt kan det till och med vara bättre med fryst!