Näring och energi – vad är skillnaden?

Näring och energi används frekvent i olika sammanhang för att t ex beskriva vad man får i sig via kosten. Man får ofta höra begrepp som ”energität”, ”näringstät”, ”energirik” och ”näringsrik” när olika livsmedel beskrivs. Men vad är egentligen skillnaden på näring och energi?

Näring är de födoämnen vi behöver för att kroppen skall fungera på ett optimalt sätt. Kroppen behöver få i sig olika näringsämnen varje dag. Dessa ämnen är fett, kolhydrater, proteiner, vitaminer och mineraler.

• Fett används som energikälla, för att bilda könshormoner och för att ta upp vissa typer av vitaminer med mera. Ett exempel på nödvändigt fett är omega 3-fettsyror.
• Kolhydrater är kroppens huvudsakliga energikälla. De kan delas upp i snabba och långsamma kolhydrater beroende på hur snabbt de tas upp av kroppen. Ett exempel på kolhydrater är glukos (fruktsocker).
• Proteiner är kroppens byggstenar. De behövs bl a för att bygga upp celler och för att bilda enzymer och hormoner. Proteiner är kedjor av aminosyror, nio av aminosyrorna är essentiella, vilket innebär att man måste få i sig dem genom proteinet i sin kost.
• Vitaminer behövs för en rad olika funktioner i kroppen, t ex för att kroppen ska kunna ta tillvara på andra näringsämnen i vår kost. För att vara ett vitamin behöver ett ämne ingå i kosten, behövas i små mängder, vara organiskt (inte metall eller mineral) och inte vara en huvudbeståndsdel (kolhydrat, protein, fett) i kosten.
• Mineraler ingår i många hormoner och enzymsystem. De är bl a viktiga för vårt skelett, våra tänder och vårt blod. Vissa mineraler kan lagras i kroppen under längre tid, men de behöver regelbundet tillföras via kosten.

Det bästa sättet att tillgodose behovet av olika typer av näring är att äta en balanserad kost. För att göra detta finns det flera metoder, som att följa tallriksmodellen vid sina måltider.

Kalori är en enhet som används för att mäta energi. Energi är nödvändigt för vår överlevnad och vårt välmående. Både för mycket och för lite energi kan ha negativ effekt på vår hälsa, och det bästa är att hitta en balans som gör att man mår bra. Ens energibehov är individuellt, och beror t ex på kroppsstorlek, fysisk aktivitet och genetiska faktorer.

Om man har ett lågt energibehov kan det vara bra att välja så kallad näringstät mat, som innehåller mycket näring per energienhet. Då kan man förbättra sina möjligheter att få i sig den näring man behöver trots det låga energiintaget. Barn har ett större behov av energi än vuxna sett till sin kroppsstorlek. En orsak är att barn behöver energin för tillväxt, speciellt i tidig ålder. Behovet per kilo sjunker sedan fram till att man blivit vuxen.

Näringstät innebär att något är näringsrikt utan att vara energirikt. Om man väljer rätt livsmedel kan man maximera intaget av t ex vitaminer och mineraler samtidigt som man minimerar intaget av energi. Några exempel på näringstät mat är fisk, grönsaker, fullkornsprodukter och magra mejeriprodukter.

Om man försöker att gå upp i vikt kan man hitta energität mat som gör att man får i sig mer energi utan att man blir mätt. Några exempel på livsmedel som innehåller förhållandevis mycket energi är olja, smör, glass och godis. Det är dock inte hälsosamt att äta stora mängder ”skräpmat” som glass och godis för ofta, och en lösning för att gå upp i vikt kan vara att äta större portioner av en balanserad kost. Det kan vara bra att även tänka på att äta saker som också innehåller näring, så att man t ex får i sig de vitaminer och mineraler som kroppen behöver för att må bra.

Eftersom behoven av både näring och energi är individuella kan det vara en bra idé att planera sin kost efter sina förutsättningar. En näringstät kost kan vara bra om man försöker gå ner i vikt, medan en energität kost kan vara bra om man tränar mycket och behöver återhämta sig snabbt mellan träningspassen. Det finns inget som fungerar för alla, utan man får känna efter och hitta den balans av energi och näring som gör att man mår bra.