Rörelse i fokus – bryt stillasittande

Upp och hoppa! Precis vad vi behöver göra för att minska stillasittande. Ju oftare vi bryter stillasittandet, desto bättre. Även om du tränar och är aktiv flera dagar i veckan kan du få ytterligare hälsovinster av minskat stillasittande. Det kan vara lätt att glömma bort tiden när vi sitter framför en skärm. Några tips:

KATEGORI: Träning och motion , Hälsa , Äldre , Barn
  • Ställ en timer på 20 eller 30 minuter när du arbetar, studerar, läser eller sitter vid en skärm. Ta sedan en paus på en eller ett par minuter där du går runt i rummet och sträcker på kroppen.
  • Sätt en påminnelse på datorskärmen med ordet rörelsepaus eller kanske en bild på dig i rörelse för mer motivation.
  • Vill du göra det lite roligare? Sätt på din favoritlåt och dansa loss i 3 minuter. Garanterat positivt både för rörelse och för humöret.
  • Skapa dig ärenden där du måste röra på dig. Det kan vara att hämta vatten, skriva ut papper etc.
  • När du sätter dig på stolen, gör fem uppresningar från sittande till stående innan du sätter dig till rätta. På köpet har du fått en liten styrke- och rörelseövning. Små vanor och förändringar kan göra stor skillnad i längden.

Vad är ditt bästa sätt för att bryta stillasittandet? 

Foto: Emma Martner

MUV-2021-0010-Mars


Upp och hoppa! Precis vad vi behöver göra för att minska stillasittande. Ju oftare vi bryter stillasittandet, desto bättre. Även om du tränar och är aktiv flera dagar i veckan kan du få ytterligare hälsovinster av minskat stillasittande. Det kan vara lätt att glömma bort tiden när vi sitter framför en skärm. Några tips:

Vi vet att rörelse och fysisk aktivitet är viktigt för vår hälsa och välmående både på kort och lång sikt. Men det kan vara värt att påminnas om hur viktigt det faktiskt är och vad det har för betydelse för dig och din kropp. I detta och kommande inlägg sätter vi rörelsen i fokus, ur olika perspektiv. Häng med!

Snart dags för våffeldagen och det gräddas våfflor överallt. Våfflor blir lätt en energirik måltid med mycket fett och mycket vitt mjöl. Det är såklart något som ändå kan njutas då och då. Men våfflor är ju gott mer än en gång om året, både som fika, lunch eller kvällsmål. Här får du mitt favoritrecept på frasiga våfflor och med förbättrat innehåll jämfört med originalet. Havremjöl kan du enkelt och billigt göra själv genom att mixa havregryn i en mixer eller matberedare.

Att äta en bra lunch ger dig goda förutsättningar för att vara pigg och koncentrerad senare under dagen. Här kan du göra det enkelt för dig och spara både tid och pengar på att laga mycket mat på en gång, lägga upp i matlådor och förvara i kyl och frys.

En av nycklarna till hälsosamma matvanor är rutiner och planering. Detta gäller även träning och motion. En god planering ger dig bättre förutsättningar att göra bra val och att hålla energinivån uppe under dagen. Vår kropp tycker om rutiner och regelbundenhet så gör en plan som passar dig. Fundera över hur dina måltidstider ser ut idag och reflektera över din energi och koncentration under dagen. Blir du ofta väldigt hungrig eller sötsugen på kvällen? Då kanske du äter för lite tidigare på dagen. Känner du dig ofta trött under dagen? Då kanske det går för långt mellan dina måltider.

I en hälsosam kost så kan vi äta allt, där finns inga förbud och pekpinnar. Du kan alltså njuta av en god kaka eller sötsak ibland utan problem, men låt det inte ersätta den näringsrika maten. Socker är inget farligt men däremot ger sockerrika livsmedel mycket energi men lite näring. Att se över sockerintag i vardagen är därför en bra idé. Att välja bra mat och förbättra sina matvanor handlar inte om att vända upp och ner på sin nuvarande kost. Många små förändringar gör tillsammans stor skillnad.

Kolhydrater är ett viktigt bränsle för kroppen och många kolhydratkällor ger också ett viktigt intag av fibrer, vitaminer och mineraler. Så välj inte bort kolhydrater, välj kolhydrater med bra kvalitet. För dig som har ett lägre energibehov och låg fysisk aktivitet behövs en mindre mängd kolhydrater medan du som är mycket aktiv och tränar flera gånger per vecka har ett högre kolhydratbehov. Grönsaker och frukt är bra och näringsrika livsmedel och de har ett lågt energi- och kolhydratinnehåll. För dig med lägre energibehov kan dessa gärna utgöra en större del av måltiderna.

Frukt och bär innehåller mycket näring och smak och är en betydelsefull del i en hälsosamkost. Gemensamt är liksom grönsaker och rotfrukter att de har ett lågt energiinnehåll och högt näringsinnehåll. Genom att välja olika färger får du ett större intag av olika antioxidanter. För att tänka miljösmart och ekonomiskt – välj i säsong.

Hur kan vi då skapa hållbara, bra vanor i praktiken? Vad kan vi göra mer av? Häng med i detta och kommande 6 temainlägg!

Olika typer av ”bowls” har blivit ett populärt sätt att äta. Det är ett jättebra sätt att få in mer grönsaker i måltiden och kan lätt anpassas efter individ, tycke och smak. Kanske vill du börja äta mer vegetariskt men vet inte var du ska börja? Här är en rätt som enkelt görs vegetarisk eller där en animalisk proteinkälla blir som ett tillbehör och inte spelar huvudroll. Genom att välja svenskt fullkornsalternativ till ris, svensk kål och frysta grönsaker blir rätten mer klimatsmart. Ärthummus är god som röra till många andra rätter eller som pålägg.

Nytt år, nya möjligheter. Januari och det är en högsäsong för dieter, råd för ”quick-fix” och superlivsmedel. Nyårslöften, som många gånger är orealistiska eller ogenomtänkta, ska nu förverkligas. Detta kan lätt leda till negativ press, stress, känsla av besvikelse och sänkt självförtroende vid misslyckande.

Julafton är här så idag återstår det bara att önska en riktigt god jul! Ta hand om dig och dina nära.


Förhoppningsvis har julstämning och lugn infunnit sig för längesedan. Om inte, är det dags att hitta det nu. Dagen före julafton innebär för många en uppesittarkväll. Denna dag som övriga juldagar kan lätt bli en känsla av att ”äta hela tiden”. Mat är ju så mycket mer än bara näring och bland annat ett sätt att umgås. Glöm inte att umgås på andra sätt, varför inte plocka fram ett sällskapsspel?

Efter jul kan det lätt bli mycket mat över som riskerar att slängas. Tyvärr slängs mycket fullt ätbar mat i onödan i hushållen, året om. Ta hand om resterna och minska matsvinnet. Det har lika stor betydelse vid jul som årets övriga dagar. Här kommer några tips för att ta hand om julmat:

Vid jul serveras ofta många rätter att plocka av. Lite av det, lite av det och helt plötsligt är tallriken överfylld. Hur kan man hantera det?

Juldagarna närmar sig och för många kanske en längre ledighet. Många har under året arbetet mer hemma och fått lite ändrade dagliga rutiner. Mer tid hemma ger möjligheter och avkoppling men kan också ge mer stillasittande och mindre rörelse. Några tips!

Fruktsallad – kanske den optimala desserten eller fikan? Massor av färg, näring, smak, kan säsongsanpassas och varieras i det oändliga. Varför inte prova denna lyxiga citrussallad med julkänsla?

Frukost lägger en bra grund för dagen och är en bra vana året om. När det gäller frukost är många riktiga vanemänniskor – samma frukost varje dag. Det är inte något fel i sig, men extra viktigt att då se till att det är en bra frukost. Långsamma kolhydrater, protein och vitaminer i form av bär, frukt och grönsaker.

Sallad och grönsaker är kanske inte det första vi tänker på när vi planerar julmat. Men det bör ha en lika självklar plats här som vid veckans alla middagar. Lys upp julmaten med en färgrik sallad. Utgå från säsongens grönsaker som olika sorters kål, morot och citrusfrukter.

Sillen har för många en självklar plats bland julmaten och på midsommar. Sill innehåller många olika näringsämnen precis som annan fisk. Då sill är en fet fisk innehåller den även omega 3 och vitamin D. Inlagd sill är ju därför bra snabbmat som kan ätas resten året också. Hur då?

Har du tänkt på varför vi lätt blir mer törstiga efter vissa måltider eller rätter? Julmat kan lägags till denna kategori. Svaret är salt. Kroppen behöver natrium som finns i salt för flera funktioner i kroppen, men i lagom mängd. För höga doser kan ge högt blodtryck vilket i sig är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Högt blodtryck är en vanlig diagnos i Sverige och undersökningar visar på högt saltintag – i genomsnitt den dubbla mängden jämfört med rekommenderad dos.

Luciadag och det gula guldet är lite extra i rampljuset. Saffran är en exklusiv krydda som hör julen till. Den ger inte bara god smak utan också fin färg. Har du tänkt på hur mycket vi äter med ögonen? Lite extra färg på tallriken genom exempelvis grönsaker eller bär förhöjer vilken måltid som helst. Både med näring, färg och smak. Dukning och val av tallrik spelar också roll. Vit fisk, potatis och vit sås gör sig exempelvis inte så bra på en vit tallrik. Piffar du upp med kokta ärter och rivna morötter får vi en annan upplevelse av samma tallrik.

Bröd är och har varit en basvara under lång tid. Det har sin plats i vardagen men också vid jul. Ofta i form av ett mörkt vörtbröd. Mörkt bröd måste väl vara ett bättre val än ljust? Det är en vanlig föreställning gällande bröd. Den mörka färgen förknippas med grovt bröd, fullkorn och fibrer. Men här räcker det inte att titta på färgen, utan här behöver vi kolla på ingrediensförteckningen, där störst alltid står först. Sirap tidigt i ingredienslistan ger ett sött bröd och kan också vara förklaringen till en del bröds mörka färg. Lite sötning är näring för jästen men större mängder är inte nödvändigt för att få ett gott bröd. Så välj bröd med omsorg:

Hur gör man då för att få in mer grönt bland julens mat?


Vi behöver se mat ur ett helhetsperspektiv och både tänka på hälsa, ekonomi, smak, miljö och klimat. Kött har en stor miljöpåverkan och det finns flera vinster med att minska sin köttkonsumtion. Att minska sitt intag av rött kött och charkprodukter till förmån för mer grönt ger flera hälsovinster exempelvis minskad risk för vissa typer av cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Vid minskat intag av charkprodukter minskar också saltintag vilket är positivt.

Anna-dagen och enligt gammal sägen är det dagen då lutfisken ska läggas i blöt för att hinna blir klar till jul. Jag hoppas över det men bjuder på annan fiskinspiration till veckans måltider. Fisk är en bra del i en hälsosam kost och tillför bra fetter och mycket näring. Fet fisk som lax, sill och makrill ger omega3 och innehåller gott om vitamin D. Många skulle må bra av att lägga till mer fisk i maten vi äter, ät gärna 2-3 gånger per vecka.

Nötter hör julen till och för många idag även resten av året.


Det pratas mycket om vad vi äter, men har du funderat på hur du äter? På stående fot, i bilen, sittandes med huvudet i telefonen eller med bara fokus på maten? Hur vi äter kan påverka mättnadskänsla, mängden mat och även vad vi väljer. Vid hög stressnivå är det lätt att vi äter i snabbare takt och kanske inte heller gör lika medvetna val.

Advent och vad är inte mer passande än en värmande kopp glögg? Glögg är en dryck som funnits i de svenska traditionerna sedan medeltiden. Idag finns den i mängder av varianter.


Helg och vad sägs om en efterrätt? Får det plats med efterrätter, desserter och fika i bra matvanor? Bra matvanor handlar inte om enstaka livsmedel eller måltider, utan om en helhet och balans. Så visst finns det plats för dessert eller sötsak ibland, på toppen av en näringsrik grund.


Grönkålen är en av vintersäsongens grönsaker här i Sverige, fylld med massor av näring. Grönkål är rik på bland annat fibrer, kalcium, kalium, folat och vitamin C.

Älskade citrustider. Clementin, satsumas och apelsin – deras bästa tid är nu. Ät som de är, lägg i yoghurt och fil eller toppa en sallad. Citrusfrukter är rika på vitamin C. Blir det någon skillnad på att äta hel frukt eller dricka juice? Hel frukt ger mer fibrer och mättnad så välj helst det.

December och julmånad. Överallt syns och pratas det om jul. Flera livsmedel kommer i specialvarianter med julens smaker. Exempel är mejeriprodukter, bröd och godis. Många av dessa produkter innehåller inte bara extra smak utan också extra socker.

December och jul på ingång. En månad av förväntan, glädje och mys eller mest stress och press? Du kan välja. I en mörk årstid och i en värld påverkad av pandemi behöver vi ljus och glädje mer än någonsin. Tänd ljus och njut. Se över din att-göra-lista. Vilka ”måsten” kan du ta bort? Hur får du ett bra förhållningssätt och strategi kring julens klappar, mat och pynt där du undviker onödig stress? Vad ger och tar energi? Bra frågor att reflektera kring.

Många fina höst- och vinterlika dagar just nu. Beroende på var vi befinner oss i landet kan det se väldigt olika ut. Vi kan i alla fall slå fast att varje årstid har sin charm, även om vi kanske har vår personliga favorittid på året. Även om dagarna är kortare och luften är kallare är det fortsatt en bra idé att fånga dagsljuset genom att ta sig ut i naturen. I en tid när vi behöver hålla ut och hålla avstånd är det ju dessutom ett trevligt och säkert sätt att umgås utomhus. Ta en fika, promenera, lek. Att vara utomhus ger lätt extra rörelse. Om du har barn – ta med dem ut och bygg en koja, bestig ett berg (en liten höjd brukar räcka långt för att upplevas som ett äventyr), gunga eller klättra i träd. Fantasin har inga gränser, så ta fram barnet inom dig och lek tillsammans. Ett annat trevligt sätt är att leta upp vandringsleder och naturreservat i närområdet och upptäcka dem genom promenad.

Tre huvudmåltider samt något mellanmål per dag är en bra fördelning av dagens energi och näring. Vad är en huvudmåltid? Ofta pratar vi om frukost, lunch och middag men benämningen av måltiden kan variera? Måste det vara en lagad måltid? Vissa äter två lagade måltider, vissa ingen.

Små förändringar i vår kost kan göra stor skillnad. Som dietist jobbar jag många gånger med råd för kostförändringar kopplat till specifikt syfte. Beroende på om målet är att förändra vikten, optimera träning eller för att äta mer hälsosamt kan dessa förändringar se olika ut. Ett viktigt perspektiv är att det ska fungera för individen i vardagen och vara hållbart i längden. Många gånger är vi människor lite otåliga och önskar ”quick fix”, oavsett mål. Då är det lätt att göra drastiska förändringar i maten man brukar äta. Detta gör det ofta svårare att få den nya vanan hållbar i längden. Så idag vill jag visa hur små förändringar kan göra stor skillnad.

Müsli är en bra basvara att ha hemma till frukost och mellanmål. Det är enkelt att göra sin egen müsli eller granola och det blir väldigt gott. Med ett basförråd av gryn, fröer och torkad frukt har du snabbt en sats nyrostad müsli. På köpet får du koll på innehållet och kan styra exempel sockermängd. Här är mitt basrecept som går att variera efter smak och vad du har hemma.

Det finns mer än en bra frukost. Yoghurt och müsli, havregrynsgröt, smörgåsar, flingor… Men hur är det egentligen med flingor? Är det ett bra val till frukost och mellanmål eller bara en sockerfälla? Hur ska jag tänka när jag väljer?

Höstmörkret är här. Då är det läge att sätta ljuset på vitamin D, solens vitamin.

Under sommarhalvåret är solljuset vår viktigaste källa till D-vitamin då det bildas i huden när den träffas av solens strålar. Detta räcker dock inte under det mörkare halvåret och då behöver vi fokusera på tillräckligt intag från maten vi äter.

Att äta i säsong är bra på många sätt, exempelvis för klimat, smak och plånbok. Ett sådant exempel är kål som under höst och vinter har sin högsäsong här i Sverige. Det finns mängder av olika sorter som vitkål, grönkål, rödkål, svartkål, brysselkål, blomkål, spetskål. Listan kan göras lång. Billiga och med bra hållbarhet är de perfekta att ha i kylen och de räcker till många sallader och maträtter. De går att använda på många sätt - färska, stekta, ugnsbakade och i grytor. Grova grönsaker som kål och rotfrukter ger mer mättnad, mer fibrer och har mindre klimatpåverkan än salladsgrönsaker.

Har du tänkt på varför du äter som just du äter? Mat är ju så mycket mer än bara näring. Det är i grunden enkelt att äta bra mat men ändå kan det upplevas svårt och så komplext. Och visst är det många faktorer som påverkar oss.

Intag av vitamin B12 eller Kobalamin som det också heter är något vissa grupper kan behöva ha extra koll på. Brist är relativt vanligt för specifika grupper. Vitaminet behövs för att bilda röda blodkroppar, för cellernas ämnesomsättning och för nervsystemets funktion.

Havregrynsgröt är en stående vana på många frukostbord dagligen. Och det är kanske inte så konstigt – enkelt, billigt, gott och bra bränsle. Men ibland kan det ju vara uppskattat med lite variation. Vad sägs om en bakad havregrynsgröt med blåbär en kylig höstmorgon? Blir enkelt både en lyxig helgfrukost och färdiga portioner att bara värma för kommande vardagsmorgnar. Gröt i lyxförpackning helt enkelt. Eller varför inte en så kallad ”mug cake” som snabb frukost eller mellanmål i mikron? Både innehåller havregryn och ägg vilket ger måltiden en bra grund.

Vardag igen vilket innebär vardagsmiddagar och matlådor som ska fyllas. Grytor, lasagne, soppor och matpaj är exempel på rätter som passar att laga mycket av och att lägga i matlådor. Matpaj är en rätt som lätt blir väldigt energirik på grund av högt fettinnehåll. I klassiska recept blir också fiberinnehållet lågt. Med enkla justeringar blir energiinnehållet och fördelningen mellan fett, protein och kolhydrater mer balanserat och med bättre kvalitet. Fyllningen kan varieras i det oändliga, passa på att rensa kylskåpet. Förslag på fyllning:

Just nu är det färgglad skördefest på de svenska åkrarna, jordbruken och i trädgårdsland. Rotfrukter som morötter, betor, palsternacka, jordärtskocka och rotselleri är redo att ätas och har sin storhetstid nu och de närmsta månaderna. Att äta säsongsanpassat har stora vinster för smak, miljö och plånbok.

Skräpmat, snabbmat, fast food. Lyxrätt på restaurang eller egenlagad lördagsmiddag. Ofta sorteras mat och maträtter in i olika fack. Vi människor vill förenkla vår verklighet och därför blir många saker lätt svart eller vitt. Oavsett tillfälle kan ju det här ändå innebära samma typ av maträtt. Vi tar hamburgaren som exempel.

Sommarkvällar och det luktar grillat både här och där…Kanske är det en av definitionerna på sommarmat? Det finns massor av godsaker att lägga på grillen. Min favorit är nog ändå grillspett, som går att variera i det oändliga och lätt att få in en del grönt i måltiden. Zucchini, aubergine, svamp, hel majs och paprika är grönsaker som passar bra att grilla.

Semestertider och sköna, lediga dagar. Och kanske vill du inte lägga massor av tid i köket, speciellt om det är varmt ute. Bra sommarmat är enkel, hälsosam och god mat som du enkelt fixar för en lunch på verandan eller en middag efter en dag på stranden. Kanske är det också många munnar att mätta? Här kommer några enkla tips!

Groddar och skott. Krispigt grönt att lägga på mackan, i en wraps, i sallader eller i woken. Fulla av näring och smak. Groddning gör att näringen i fröna blir mer lättillgänglig för kroppen att ta upp. Och visste du att det är väldigt enkelt att göra själv hemma? Det kan göras hemma på diskbänken, året om.

Sommar, ljusare och längre dagar och varmare temperaturer. Visst vill vi vara ute mer? Kanske känns det lättare att få till rörelse. Det är något vi alla mår bra av men vad vi tycker om och vilka förutsättningar vi har kan variera så hitta ditt sätt!

Mat är ju mer än bara näring. Det är också mycket smaker, glädje och livskvalitet, hela livet. Det är en grundsten för att hålla oss friska och i bra form, klara av olika påfrestningar och förebygga sjukdom. Kroppens behov av energi och näring påverkas av livets olika skeden. För vuxna och äldre gäller i stort sett samma näringsbehov men några saker förändras när vi blir äldre (65+). I kroppen sker en naturlig åldringsprocess som påverkar kroppssammansättning och behov. I dagens märkliga tider med rådande pandemi är det kanske lite extra viktigt att vi lägger fokus på matglädje och maten som en friskfaktor hos våra äldre.

Sommartider och förhoppningsvis väntar många varma och soliga dagar. Då kan det vara extra gott med fler kalla måltider som kan ätas hemma eller enkelt tas med till badplatsen, skogen eller parken. Vad är det för något som kan varieras i det oändliga gällande innehåll, grönsaker, kolhydratkällor, val av protein och smak? Jag pratar givetvis om sallad.

Sommartider och färskpotatistider. Finns det något godare till sommarens middagar? Nykokta till grillmåltiden eller till matjessillen. Kokta och kalla till goda potatissallader. Visst vattnas det i munnen? Men potatis, det är väl DÅLIGT?? Potatisen har under lång tid varit en av våra viktigaste basvaror men har på senare år fått utstå en del dåliga rykten. Påståenden som att det skulle vara en viktbov, vara näringsfattig eller innehålla dåliga kolhydrater.

Vardagsmaten. Pusslet. Diskussionerna vid matbordet. Kamp om specifika livsmedel eller utmaningar för att hitta mat alla vid bordet gillar. För oss alla är det viktigt med bra mat och mat är ju mer än bara näring. Matglädje. Men så står man där med stress och ska laga middag och helst ska det gå snabbt. Dessutom ska den vara god, innehålla bra med näring och passa alla. Ibland kan vi nog alla känna att det kan kännas lite övermäktigt. I grunden handlar det om att få till goda vanor som fungerar varje dag. Och vi vinner mycket på goda vanor som vi grundlägger redan hos barn i tidiga åldrar. Men hur ska man gå tillväga och hur får man till det i praktiken?

Vår- och sommarvärme och jag ser fler löpare ute. Visst är det härligt? Troligen gör vädret att många vill träna mer utomhus och att löpning är en sådan enkel träningsform att få till i sin vardag. Oavsett träningsform eller träningsnivå har maten en central roll. Bra matvanor är en del i helheten när vi pratar träning och hälsa. Det kan vara bra att med jämna mellanrum reflektera över sin situation och ställa sig frågan: Har jag tillräckligt med energi för min vardag och för min träning?

Aktiva dagar, intensiva dagar, utflykter – det finns många tillfällen där bra mellanmål är en nyckel. Sommartid är vi mer ute och det kräver såklart goda matsäckar! En riktig guldgruva till bra mellanmål är väl mogna, bruna bananer. Dessa som kanske ofta slängs för att de inte är gula och fina. Men här kan vi både minska matsvinn och få goda mellanmål. Det finns många vinster helt enkelt. Jag har flera favoriter:

Jag älskar frukost. Dagens första måltid. Att äta frukost ger en bra start på dagen och är en del av en bra helhet

Grönsaker och fisk är bra livsmedel som många mår bra av att äta mer av då de innehåller mycket näring. Här är en praktisk och god vardagsmiddag som hjälper dig att nå båda de målen. När ugnen jobbar blir det dessutom tid över till annat.

Kött och potatis. Köttfärssås och spaghetti. Korv stroganoff. Klassiska rätter som serveras ofta i de svenska hemmen. Det är lätt att hamna i samma rutiner när vardagen rullar på i rask takt. Det finns ingen rätt vi måste utesluta, men vi behöver ställa om och tänka nytt. Allt vi konsumerar påverkar klimatet – och maten vi äter står för en stor del av de negativa utsläppen. Utmaningen kan kännas gigantisk när vi hör om alla klimathot. Vad kan du och jag göra?

Påsktider och det äts mer ägg än någon gång annars. Under påskveckan fördubblas äggkonsumtionen. I sin praktiska förpackning har ägget inte bara sin plats på påskbordet utan är smidigt att ta med som mellanmål eller ha i matsäcken.

När vi pratar mat så kommer vi in på energi. Energiförbrukning, energibehov och matens energiinnehåll. För visst har du hört allt prat om kalorier? Kilokalorier (Kcal) eller kilojoule är den enhet som används vid redovisning av energiinnehåll i olika livsmedel och i dagligt tal används kalorier. På livsmedelsförpackningar finns innehållsförteckning och näringsvärden och dessa anges i per 100 gram av livsmedlet. Hur mycket energi vi får i oss från maten beror dels på portionsstorlekar dels på matens energitäthet. Begreppet energitäthet är alltså just energi per 100 gram i ett livsmedel. Desto mer energi – desto högre energitäthet. Därför kan samma portionsstorlek av olika livsmedel ge väldigt olika mängd energi. Ett annat begrepp är näringstäthet – matens näringsinnehåll per 100 gram.

Bröd. Smörgås. Macka. För många är detta återkommande inslag i den dagliga maten. På senare år har det dock infunnit sig en rädsla för kolhydrater i allmänhet och bröd i synnerhet. Mer om det en annan gång, idag fokuserar vi på mackan – hur ska man tänka?

Nytt år, nya möjligheter, nyårslöften…Högsäsongen för fokus på tränings- och matvanor är därmed inledd. Samtidigt som januari verkar vara svenskarnas ”fattigaste månad” efter hög konsumtion runt högtiderna i december. Och är det något jag ofta får höra i mitt arbete som dietist är ”att det är dyrt att äta nyttigt”. Är det verkligen sant? I så fall blir ju det ett stort första hinder att ta sig över för att skapa hållbara vanor.

Årets mörkaste månad är förbi. Rapporter visar på betydligt färre soltimmar än vanligt i november. Har det ens blivit ljust vissa dagar? Än har vi ett tag kvar på den mörka årstiden men snart vänder det. Nu i december kan vi ju dessutom frossa i juleljus.

Visst har julgodis en plats i jul. Nötter, tryffel, skumgodis, kola – vad är din favorit? Det blir lätt ett stort utbud och mycket sötsaker tillgängligt. Detta kan upplevas svårt att hantera för att begränsa sitt intag. Hjärnans belöningssystem triggas av socker och fett. Söta smaker är heller inget vi behöver lära små barn att äta, det har vi redan en grund för att tycka om.