Lucka 14 - Syna saltet

Har du tänkt på varför vi lätt blir mer törstiga efter vissa måltider eller rätter? Julmat kan lägags till denna kategori. Svaret är salt. Kroppen behöver natrium som finns i salt för flera funktioner i kroppen, men i lagom mängd. För höga doser kan ge högt blodtryck vilket i sig är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Högt blodtryck är en vanlig diagnos i Sverige och undersökningar visar på högt saltintag – i genomsnitt den dubbla mängden jämfört med rekommenderad dos.

Var kommer saltet vi äter ifrån?

    - Den största delen av saltet kommer inte från att vi saltar på maten utan från färdiga produkter som chark, ost, bröd och färdigmat. Läs därför gärna på innehållsförteckningen och titta efter nyckelhålsmärkning som finns på produkter med bland annat mindre salt.
    - Färdiga kryddmixer och smaksatta produkter innehåller ofta mycket salt

Vilket salt ska man välja?

    - Välj salt berikat med jod då jod har betydelse för kroppens ämnesomsättning - Det finns även salt med mindre mängd natrium, läs på förpackningen.

Vad kan jag göra mer?

    - Krydda mer med färska, frysta och torkade örter!

Foto: Emma Martner

MUV-2020-0010_SE_november


Har du tänkt på varför vi lätt blir mer törstiga efter vissa måltider eller rätter? Julmat kan lägags till denna kategori. Svaret är salt. Kroppen behöver natrium som finns i salt för flera funktioner i kroppen, men i lagom mängd. För höga doser kan ge högt blodtryck vilket i sig är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Högt blodtryck är en vanlig diagnos i Sverige och undersökningar visar på högt saltintag – i genomsnitt den dubbla mängden jämfört med rekommenderad dos.

Luciadag och det gula guldet är lite extra i rampljuset. Saffran är en exklusiv krydda som hör julen till. Den ger inte bara god smak utan också fin färg. Har du tänkt på hur mycket vi äter med ögonen? Lite extra färg på tallriken genom exempelvis grönsaker eller bär förhöjer vilken måltid som helst. Både med näring, färg och smak. Dukning och val av tallrik spelar också roll. Vit fisk, potatis och vit sås gör sig exempelvis inte så bra på en vit tallrik. Piffar du upp med kokta ärter och rivna morötter får vi en annan upplevelse av samma tallrik.

Bröd är och har varit en basvara under lång tid. Det har sin plats i vardagen men också vid jul. Ofta i form av ett mörkt vörtbröd. Mörkt bröd måste väl vara ett bättre val än ljust? Det är en vanlig föreställning gällande bröd. Den mörka färgen förknippas med grovt bröd, fullkorn och fibrer. Men här räcker det inte att titta på färgen, utan här behöver vi kolla på ingrediensförteckningen, där störst alltid står först. Sirap tidigt i ingredienslistan ger ett sött bröd och kan också vara förklaringen till en del bröds mörka färg. Lite sötning är näring för jästen men större mängder är inte nödvändigt för att få ett gott bröd. Så välj bröd med omsorg:

Hur gör man då för att få in mer grönt bland julens mat?


Vi behöver se mat ur ett helhetsperspektiv och både tänka på hälsa, ekonomi, smak, miljö och klimat. Kött har en stor miljöpåverkan och det finns flera vinster med att minska sin köttkonsumtion. Att minska sitt intag av rött kött och charkprodukter till förmån för mer grönt ger flera hälsovinster exempelvis minskad risk för vissa typer av cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Vid minskat intag av charkprodukter minskar också saltintag vilket är positivt.

Anna-dagen och enligt gammal sägen är det dagen då lutfisken ska läggas i blöt för att hinna blir klar till jul. Jag hoppas över det men bjuder på annan fiskinspiration till veckans måltider. Fisk är en bra del i en hälsosam kost och tillför bra fetter och mycket näring. Fet fisk som lax, sill och makrill ger omega3 och innehåller gott om vitamin D. Många skulle må bra av att lägga till mer fisk i maten vi äter, ät gärna 2-3 gånger per vecka.

Nötter hör julen till och för många idag även resten av året.


Det pratas mycket om vad vi äter, men har du funderat på hur du äter? På stående fot, i bilen, sittandes med huvudet i telefonen eller med bara fokus på maten? Hur vi äter kan påverka mättnadskänsla, mängden mat och även vad vi väljer. Vid hög stressnivå är det lätt att vi äter i snabbare takt och kanske inte heller gör lika medvetna val.

Advent och vad är inte mer passande än en värmande kopp glögg? Glögg är en dryck som funnits i de svenska traditionerna sedan medeltiden. Idag finns den i mängder av varianter.


Helg och vad sägs om en efterrätt? Får det plats med efterrätter, desserter och fika i bra matvanor? Bra matvanor handlar inte om enstaka livsmedel eller måltider, utan om en helhet och balans. Så visst finns det plats för dessert eller sötsak ibland, på toppen av en näringsrik grund.


Grönkålen är en av vintersäsongens grönsaker här i Sverige, fylld med massor av näring. Grönkål är rik på bland annat fibrer, kalcium, kalium, folat och vitamin C.

Älskade citrustider. Clementin, satsumas och apelsin – deras bästa tid är nu. Ät som de är, lägg i yoghurt och fil eller toppa en sallad. Citrusfrukter är rika på vitamin C. Blir det någon skillnad på att äta hel frukt eller dricka juice? Hel frukt ger mer fibrer och mättnad så välj helst det.

December och julmånad. Överallt syns och pratas det om jul. Flera livsmedel kommer i specialvarianter med julens smaker. Exempel är mejeriprodukter, bröd och godis. Många av dessa produkter innehåller inte bara extra smak utan också extra socker.

December och jul på ingång. En månad av förväntan, glädje och mys eller mest stress och press? Du kan välja. I en mörk årstid och i en värld påverkad av pandemi behöver vi ljus och glädje mer än någonsin. Tänd ljus och njut. Se över din att-göra-lista. Vilka ”måsten” kan du ta bort? Hur får du ett bra förhållningssätt och strategi kring julens klappar, mat och pynt där du undviker onödig stress? Vad ger och tar energi? Bra frågor att reflektera kring.